Herregud vad jag bara lämnade er där igår, sorry för det. Allt var bara väldogt övervädigade vilket gjorde att jag inte hade varken tid eller ork för att skriva igår. Men nu ska jag berätta vad som hände igår. 

 

Först och främst kanske jag ska berätta vad som hände i november förra året. Jag skulle till skolan och skulle bara ta elcykeln ner till Tempo och så skulle pappa hämta upp mig där. Jag kommer hela vägen ner och när jag sedan ska svänga så glider däcken (det var isgata, vilket jag inte visste haha) och jag ramlar. Jag måste ha tagit emot med högerhanden för jag hade ett sår på höger tumme. Fick jätteont direkt men trodde bara att det var från såret på min tumme. Pappa körde nästan bakom mig så när han kom började jag känna mig yr. Pappa lämnade cykeln och sedan körde vi vidare. På vägen säger jag att jag vill åka upp och röntga handen för jag känner igen känslan av att ha brutit något. Vi åker upp och handen var bruten. I handen finns det ett väldigt litet ben som heter båtbenet. Detta är kroppens mest svårläkta ben då det bara är angränsat till ett blodkärl. I vilket fall så hade jag brutit av en flisa i kanten av den. Jag fick då gips och fyra veckor senare (23 december) fick jag ta bort gipset. Hela denna perioden var väldogt jobbig då jag hade otroligt ont. Det konstiga med gipset jag hade då var att tummen  inte var stabiliserad nör jag hade brutit ett ben i just tummen. Tänkte inte mer på det då. VI röntgade om den 23e och allt såg fint ut. Jag tog av gipset och stack till thailand och började sedan rida lite smått när jag kom hem igen. Men under dessa två månader har jag ändå haft väldigt ont hela tiden och det har varit mycket jag inte kunnat göra och jag har känt av smärtan hela tiden. Efter ett tag förstod jag att något inte stod rätt till och jag kontaktade ortopeden och fick en tid.

 

Vi åkte upp till sjukhuset och gick bort till ortopeden. Fick träffa en doktor som jag inte haft förut men som verkligen var hur bra som helst. Han kände lite på min hand och vi pratade om hur dessa månader har varit och han sa att det inte kändes helt okej. Han skickade oss till röntgen för att ta bilder för att sedan komma tillbaka dit. När vi kommer in där igen så berättar han att flisan som jag hade brutit av hade läkt fint även om man fortfarande såg den, men jag hade en medelfraktur i båtbenet som de hade missat de förgående gångerna. EN FRAKTUR I BÅTBENET! MISSAT?! Detta är svårläkt och svårt att upptäcka med vanlig röntgen och han sa att han ville att vi skulle göra en MR och kontraströntgen för att studera detta noggrannare. Men det kunde de inte göra då utan jag skulle få en tid inom två veckor, men tills dess så måste jag gå med gips. GIPS!! IGEN?!! Jag var vansinnig, och förkrossad. Hur kan man missa en fraktur i båtbenet på en patient med ett misstänkt benbrott i båtbenet? Hur kan man låte en patient gå utan gips och i smärtor i två månader? Hur kan man först sätta på ett felaktigt gips? Inte konstigt att jag har haft så otroligt ont när jag skrivit fem timmars prov med bruten hand och inget stöd.

 

Nu väntar jag på tid för nästa undersökning och hoppas det blir nästa vecka. Mitt vansinnesutbrott som övergick i panikgråtanfall på sjukhuset kanske får dem att inse allvaret i situationen och skyndar på detta. Jag hoppas att de ska ha sett fel nu och att det inte alls är så. Annars väntar ytterligare 8-12 veckor gips för mig. 2-3 månader alltså..

 

Var därför mycket ledsen och arg på den svenska sjukvården igår och hade jag bott i USA så skulle jag stämt dem på flera miljoner. Nu vet jag inte hur det blir med det. 

 

Det var min hand och mitt gips och en ledsen Julia.

 

båtbenet markerat i rött!