Allt upp och ner

 
Jag behövde lite inspiartion till mitt inlägg men råkade snubbla över ett forum där folk la upp deras egna berättelser om kärlek. Tänkte lägga upp några här för att få er att förstå hur kärleken påverkar olika personer på olika sätt och att vi har alla våra egna verisioner av den känslan! Lägger upp en för varje tillfälle jag känner att det behövs.
 

Han var kär i en annan

Han var praktikant på pappas jobb, och det visade sig att vi bodde på samma gata. Jag hade aldrig sett honom tidigare, inte på bussen, inte ute, inte på stan och inte ens på nätet, så jag blev nyfiken. Jag fick se en bild av honom som gjorde mig helt nyförälskad, vi blev vänner på facebook och började skriva med varandra.

I början sa jag inte vem jag var tills han bad mig ringa honom, vi pratade i två timmar och därefter kände jag mig helt kär. Han var perfekt tyckte jag trots att vi ännu inte hade träffats, men en dag såg vi varandra ute av en slump. Han kom fram och gav mig en kram, jag blev helt varm och kunde inte slita min blick från honom. Vi satte oss på en parkbänk och pratade i flera timmar, sedan gjorde vi sällskap hem. Efter den dagen började vi ses varje dag, varje vecka, i flera månade. Mina känslor växte och växte men jag sa inget.

En dag var vi hela dagen och vi skrattade så mycket ihop, det snöade ute och vi kollade på varandra såsom vi aldrig gjort förut och plötsligt kysste han mig. Det var världens bästa kyss och jag kände mig så lycklig att jag knappt kunde fatta vad som hade hänt: jag stod och kysstes med världens bästa kille.

Men turen vände och en vecka efter det ville han inte träffa mig längre. Jag förstod inte varför och kände mig lite ledsen så jag bestämde mig för att gå en promenad. På långt håll ser jag en kille, vi gick mot varandra och snart såg jag vem det var: han. Han såg lite ledsen ut men jag var ändå glad över att se honom. Han frågade om vi skulle göra sällskap och självklart ville jag det.

Eftersom att han såg så ledsen ut, tänkte jag göra honom glad genom att säga hur jag känner för honom, och berätta hur bra jag tycker att han är, så jag gjorde det. Något jag idag, ibland, kan ångra för han blev helt stum och bad mig glömma honom. Jag förstod inte, varför skulle jag glömma honom? "Jag är kär i en annan" förklarade han. Jag visste inte vad jag skulle göra, säga eller hur jag skulle känna men jag svarade med en suck. Han var tårögd och jag tröstade honom tills han berättade om henne. Han sa att han saknade henne, att de var tillsammans förut men att hon nu gått vidare. Han beskrev hur hon såg ut och sa, flera gånger, att hon var världens vackraste tjej, att hon var så snäll och så rolig att vara med. Han sa det samtidigt som hans tårar rann ned för hans kinder och jag stod bara där och kramade om honom.

Mycket har hänt sedan dess och han har gjort mig mycket ledsen trots att jag till slut fick honom, ett tag, men nu har han försvunnit ur mitt liv utan att säga ett ord till mig. Han har flyttat, långt bort. Han lovade att vi skulle ses, gå på bio och fira julafton ihop men så blev det inte. Jag tänker fortfarande på honom och jag undrar vad som var så speciellt med hans före detta flickvän. Ibland känner jag mig svartsjuk men vad tjänar det till? Han är ändå inte här och han kommer ändå aldrig komma tillbaka.

Jag älskade honom.

 

Och nu är det jag som skriver igen!

Kära vänner, vad ska vi göra med en känsla som slukar oss fullständigt. Vad ska man göra när hjärtat säger ja men förståndet säger nej. Jag vet själv inte då jag är mitt uppe i allt. Jag tror att vi alla är mitt uppe i det egentligen. Vi förstår inte bara hur. 

Jag tycker det är jobbigt när vi bara försöker påverka saker istället för att bara låta dem ske. Problemet med mig är att jag tänker för mycket. Vad får det för konsekvenser om jag gör på detta sättet, eller om jag känner på ett visst sätt. Jag behöver bara lära mig att släppa lite på bromsen och göra det som känns bra, det som känns bra just nu. Våga lita på känslorna av glädje och hjärtats konstanta rytm. Först då kan jag bli lycklig. Jag måste bara våga. Och det är percis vad jag ska göra nu, jag ska göra som havet. Jag ska våga!

 

 

.

I realy wish I could hurt you like you hurt me.
Break your heart into a million pieces and watch you trying to put it back together.
Just because that’s exactly what you did to me. Just so you’d know how much it hurt.
But I could never do that to you.
Even if I tried.
Because I’ll always care about you, regardless of all the shit you put me through.
 

It shouldn't be a good in goodbye

känner mig lite djup idag. Kan bero på att jag har blivit sårad.
Har ni inte varit med om det att man börjar snacka med någon och gör det ett tag och sen säger de bara "glöm allat jag sagt till dig, det har inte varit sant något av det". Då blir man sårad! Det spelar ingen roll om man börjat gilla personen på något sätt för det har inte med det att göra. Jag blir inte kär så fort så det är inte det. Det är bara att man går och tror på något och när man får reda på att inget av det har varit sant så frågar man sig själv varför man bryr sig, varför man blir sårad? Jo för jag tappar all respekt för personen som gör så mot mig, det är därför jag blir så ledsen!
Säg aldrig något du inte menar till henne för det gör ondare att få reda på att du ljög än om du inte hade sagt något alls! Ord är starka saker och de kan både göra en lyckligast på jorden och så ledsen att det känns som hjärtat ska brista. Var försiktig med hur du använder de och till vem du säger vad.
 
Jag känner mig så dum att jag faktiskt litade på dig även om det var nästan exakt samma sak förra gången. Jag trodde jag var starkare och kunde stå emot men jag hade visst fel. Jag är sårad oh jag är ledsen men framförallt är jag arg. Ingen gör så mot mig och ingen ska få trycka ner mig på det sättet. Men nu är det du som får ta konsekvenserna. Jag kommer inte lita på dig och jag kommer vara arg länge, riktigt länge!!
 
Alla därute, går du igenom samma sak? Var stark och tapper för om han gör så mot dig så är han inte "the one". Han är bara ett obetydligt hinder på din väg fram mot ditt mål. Så hoppa över det med god marginal och vänd dig inte om. Din tid kommer längre fram!
 

Liknande inlägg